Inside Her Body

17- Lets end this

*ding dong*

I opened the door and I saw dave looking at me intently

"Ehem,shall we?"

"U-you look stunning"

"Thank you!" I smiled at him. He took my hand and opened the door for me, before he closed the door he stole a kiss

"DAVE!"

"what? Don't act as if u didn't like it jill"

"I don't!"

"Why are you blushing then?"

I looked away and I heard him laugh

*party*

The party was a huge success! I can see the happiness in dave's eyes.

"Congratulations dave! I couldn't be more proud." I flashed him my sincere sweetest smile.

"Thank you Jill! You're my inspiration from all of this" he smiled and squeezed my hand.

We're inside the private room celebrating dave's night when

"Am I not invited?"

We all looked at the person spoke beside the door, is she?

"WHAT THE FUCK R YOU DOING HERE?!" Dave's voice roared inside the room.

"I'm jannet by the way, and this is dave's child, OUR child." She said while caressing her tummy.

She walks towards me and

"So u must be jill ryt?" She looked at me head to toe

"Yea so?"

"Ahh ikaw nga ung kakawang babaeng binalikan nia" she said in a teasing tone and grinned

"Kawawa? No no. You see, AKO,BINALIKAN, ikaw, INIWAN. So it only means ur the poor slut who got pregnant na ayw panagutan ni dave.tsk tsk. I can see the bad effects of our break, nawalan ng taste si dave. Ur just another example of SHRIMP, but now that ur pregnant and FAT, ur the perfect example of UGLY."

"You-" akmang sasampalin nia ako ng

"STOP! IF FUCKING DARE LAY YOUR HANDS TO HER I MIGHT AS WELL FORGET YOUR PREGNANT AND TAKE THIS MATTER IN MY OWN FIST!! I ALREADY TOLD YOU IM NOT THE FATHER OF THAT CHILD AND IF U INSIST UR GONNA HAVE TO WAIT FOR THE BABY TO BE BORN! YOU BETTER LEAVE JANNET! NOW!"

"But da--"

"LEAVE!"

After jannet left, no one dared to talk when dave touched my hand with his and

"Jill I didnt-"

"NO! DAVE AYAW KO NA! PARATI NA LANG GANITO! LAGI NA LANG MAY HADLANG, LAGING MAY MALI! HND NA TAYO NAGING MASAYA NG MAAYOS! HINDI KA NGA UMALIS PERO MAY NABUNTIS KA NAMAN! TELL ME SEAN! HOW MANY GIRLS HAVE YOU FUCKED HUH?! ILAN!? SO THAT I'LL KNOW HOW OF THEM ARE STILL COMING!!!

sampung taon dave! 10 taon ako nag antay, umasa na baka, baka mamaya ,bukas ,sa makalawa bigla kang susulpot at babalikan ako ulit. pero hindi, wala. nag move on ako, nakaya ko, at eto ka ngayon, 10 taon na nakalipas, binalikan mo ko at tinaggap kita ng walang pahid na kahit na anong drama dahil alam ko sa sarili ko mahal kita! mahal na mahal! kaya inicp ko sapat na ung 10 taon na hirap na yon, akala ko ok na, na pwede pa, pero ANO?! HA ANO? NAKABUNTIS KA?! AND KNOW U WANT ME TO WAIT FOR 9 MONTHS?! 9 MONTHS NA MAY POSSIBILITING IKAW NGA ANG AMA NG BATAN YON! AND IF SO, ANO??! INEEXPECT MO NA TATANGGAPIN KO YON?!

TO TELL YOU, NO DAVE I WONT! I WONT ACCEPT YOUR SON FROM ANOTHER FUCKING WOMAN YOU'VE BEDDED WITHIN THE 10 YEARS I'VE WAITED FOR YOU! THAT I'VE BEEN LONGING FOR KISS! YOUR TOUCH! YOUR HUG! HOW I WENT CRAZY FOR THINKING WHAT IF YOUR WITH SOMEONE & THAT UR MARRIED?! ARAW ARAW AKO NABALIW KAKAICP NON! SO NO DAVE I WONT! IM NOT GONNA BE SELFISH TO UR 1ST BORN JUST SO I COULD HAVE MY FAIRY TALE ENDING WITH YOU!

i wouldnt want your 1st born to be a bastard as you are sean.1st thing in the morning i'll be sending u my resignation form and im not asking for ur permission, my decision is final, alam kong ikaw ang humahadlang sa inaaplayan ko and i dont have a work after then so be it, i just need to get away and leave that company, i need to leave your side. maybe....maybe we're not really meant to be sean, cguro kaya lang tayo pinag tagpo ulit dahil kailangan na natin ayusin ang gusot natin pero hindi para magbalikan. all along i have been mistaken. Dahil akala ko pwede na tayo, na baka pwede pa, pero hindi NA pala."

I left the room and as i walked pass the hallway, silence is eating them inside. I took a cab and went home. i was surprised i wasnt hurt even though i should be. its like my soul left me. i went to sleep and prayed that everything will be okay.

*2 months later*

2 buwan na ang nakalipas simula ng tuluyan kong hiniwalayan si dave. Sa kumpanya ako ni matt nag tra-trabaho bilang secretary. Merging companies sila kaya kahit papano nag kikita kami ni dave. sa unang buwan ng pagkaka hiwalay namin, walang palya ang pag dalaw, text, tawag ni dave sakin. halos lahat nagawa na ata nia. Kahit magulang na ni dave kinausap ako at nakiusap na ayusin namin ang relasyon namin.

pero talagang wala na. napagod na ang puso kong masaktan. i need some time off. i need to find myself and heal. alam kong mahal ko pa din si dave pero pagod na ko. na m-miss ko cia araw araw pero kailangan kong maging matapang. Lalo na't ikakasal na sila ni jannet.

3 araw simula ng gabing yon, tumawag ang magulang ni dave, pinakiusapan nila ako, pero, buo na ang desisyon ko, sila mismo tutol kay jannet, oras na mapatunayan na anak ni dave yon, mapipilitan si dave na ikasal kay jannet para hindi masira ng pangalan niya. isipin ko pa lang na may possibility na ikakasal na siya iba, halos unti unti nakong namamatay sa sakit!

dahil dun naging buo ang desisyon kong kalimutan siya. tumigil na din si dave ng pangungulit skn makalipas ng 1 buwan. pa minsan minsan nagkakatinginan kami. Ngaun nagkakausap kami ni dave pero tungkol sa trabaho lang. wla pa kaming pormal na pag uusap. siguro dahil iniiwasan na namin masaktan muli.

bukas ang unang beses na magiging buo muli ang barkada. sa loob ng 1 buwan din na yon ay nagka hiwalay sila miles at matt. Wala pa ding nakakalam ni isa samin kung bakit. Pero isa lang ang halata namin, si matt ang bitter sa kanilang dalawa. Si matt ang lumalayo, ang unang umaalis, ang hindi namamansin.

Bukas ang unang pagsasama sama naming muli.